Hushållen blir allt duktigare på att källsortera sitt avfall, och många gör det förmodligen för att spara vår miljö. Så hamnar till exempel de flesta glasflaskorna i containrar för färgat eller ofärgat glas. Glaset återanvänds sedan, bland annat för att tillverka glasullisolering till byggnader.
Men färgat glas innehåller bly, om än i begränsade mängder. Är det försvarbart att bygga in bly i våra husväggar? Ambitionen att återvinna material får aldrig gå så långt att byggindustrin blir någon avstjälpningsplats för byggmaterial med negativ miljöpåverkan. Var går gränsen för hur mycket bly det får finnas i glasull?
Alla byggmaterial som finns på marknaden är att betrakta som farliga till dess att leverantören bevisat motsatsen. Hittills har köparen tagit på sig ansvaret att bedöma vilka ämnen och med detta vilka byggmaterial som är farliga. Pekar köparen inte ut ett ämne som farligt, är det fritt fram att använda det – under förutsättning att det inte redan är förbjudet enligt kemikalielagstiftningen som är fallet för exempelvis asbest och kvicksilver.
BASTA ska sätta gränser
Byggprodukter kan innehålla mycket farliga ämnen som kan framkalla cancer eller allergier samt orsaka fosterskador. BASTA ska leda till en branschgemensam registrering av kemiska produkter och byggvaror. Systemet utgår från miljö- och hälsokriterier på de ingående ämnenas egenskaper. Det är själva varan som bedöms, inte dess livscykel.
Tillverkare och leverantörer ska kunna verifiera att de lever upp till gällande kriterier inom systemet, som är anpassat till nuvarande och kommande svenska och europeiska krav. BASTA omfattar inte några listor över oönskade kemiska ämnen. Systemet bygger på vetenskapliga kriterier och ska förvaltas av ett oberoende organ, vilket borgar för trovärdighet.
Projektet BASTA beräknas pågå i tre år och startade förra hösten, då EU:s miljöfond LIFE beviljade 7 miljoner kronor i bidrag. Olika arbetsgrupper har nu arbetat fram en lista över egenskapskriterier som ligger till grund för utfasningen av farliga ämnen i byggvaror och kemikalier. Under en hearing den 10 juni i år presenterades ett förslag på kemiska egenskapskriterier för en registrering av byggvaror fria från de mest skadliga ämnena.
Mötet hade föregåtts av en remissrunda till vilken ett 25-tal företag och organisationer hade lämnat svar. Tre tillverkare har mera i detalj fått testa kriterierna i praktiken för sitt produktsortiment.
Vid mötet deltog cirka 75 personer från dryga 50-talet företag och många av dem delgav sina åsikter. Hearingen ska ses som ett led i en bred öppenhet i arbetet. BASTA blir ett effektivt verktyg bara om det får ett stort stöd från byggsektorns alla aktörer.
Balansgång mellan olika miljömål
Under mötet framkom flera exempel på tillverkningsprocesser där återvunnet material används vid nytillverkning av till exempel glasullisolering, plaströr och golv. Alla dessa tre exempel medför dock att den nytillverkade varan innehåller ”avsiktligt tillsatta” rester av bland annat bly. Därigenom hamnar ambitionen att återvinna till exempel färgat glas vid tillverkning av glasullsisolering i konflikt med BASTA:s ambition att inte tillföra bly i nytillverkade byggvaror.
Från BASTA-håll framhåller man att egenskapskriterierna – att bland annat inte innehålla bly – måste gälla oavsett varifrån blyet kommer. Med tydliga signaler till byggmaterialtillverkarna är förhoppningen att dessa ska få starkare argument gentemot sina råvaruleverantörer att fasa ut oönskade tillsatser eller föroreningar. Målkonflikten mellan återvinning och avgiftning av materialflöden inom byggsektornär inte helt enkel. BASTA:s hållning är att avgiftning i materialflöden är viktigast. Återanvändning och återvinning av material måste ske under kontrollerad former med god kännedom om innehåll av farliga ämnen.
Samma krav oavsett företagsstorlek
BASTA ska också innehålla ett system för stickprovsrevisioner vars syfte är att skapa trovärdighet för hela systemet. Enligt nuvarande planer riktas dessa revisioner främst mot leverantörernas kompetens om de levererade varornas kemiska egenskaper. Bara i undantagsfall innebär de kontroll av själva byggvaran.
De överväganden som här blir avgörande för BASTA-systemet är å ena sidan att göra tillräckligt omfattande revisioner så att eventuella brister och felaktigheter kan fångas upp, och å andra sidan att hålla kostnaderna för revisionerna nere så att driftskostnaderna blir så låga som möjligt.
Här finns det en oro att det i första hand blir de stora leverantörerna/tillverkarna som kan tillmötesgå revisorernas krav vid dessa systemrevisioner. Under mötet konstaterades att det i första hand är leverantörens kunskaper om varorna som är avgörande och inte eventuella dokumenterade ledningssystem.
Mätbarhet
Det råder inga delade meningar om att vissa miljöstörande egenskaper i byggvaror är i grunden helt oacceptabla. Däremot är det inte helt lätt att bevisa att en vara är helt fri från till exempel mycket persistenta ämnen, det vill säga ämnen som är svårnedbrytbara eller mycket bioackumulerbara ämnen , det vill säga ämnen som ansamlas i djur och växter.
I det nu presenterade förslaget till kriterier finns därför skrivningen ”nära noll; ej avsiktligt tillsatta”, med en utförligare fotnot som definierar begreppet ”ej avsikt¬ligt tillsatta”. Under mötet diskuterades svårigheterna med tillämpningen av en sådan skrivning, och ytterligare förtydliganden kan bli nödvändiga.
Under mötet diskuterades även frågan varför kriterierna utformats olika för kemikalier och övriga byggvaror. I grunden är ju de utpekade egenskaperna oönskade oavsett om de förekommer i den ena eller den andra sortens vara. Här har principerna inledningsvis fått ge vika för en mer pragmatisk tillämpning. Eftersom myndigheternas krav på innehållsdeklarationer finns än så länge enbart för kemikalier och leverantören därmed förväntas ha bättre kunskap om varans innehåll, är det också rimligt att ställa mer omfattande krav på innehållet för dessa varor.
Omvänd bevisbörda
BASTA har sitt ursprung i den flora av bevaknings,avvecklings-, stopplistor, som många företag tagit fram i sin jakt på oönskade ämnen i byggvaror. Listorna har upprättats utifrån beställarnas kunskap om vilka ämnen som har sådana miljö- och hälsoegenskaper att man inte vill ha dem i sina byggprojekt. Det har alltså hittills varit beställarens uppgift att peka ut vilka ämnen som man anser inte håller måttet.
Principerna i BASTA är de omvända. Utifrån de angivna egenskapskriterierna är det leverantörens uppgift att kunna bevisa att varan inte har någon av de utpekade egenskaperna. Så länge detta inte är möjligt kan varan inte kvalificera sig i BASTA-systemet.
BASTA som komplement till miljö¬märkning
BASTA är inte något miljömärkningssystem. Det finns idag flera märkningssystem, t ex Svanen och EU-blomman och BASTA ska ses som ett komplement till dessa.
Dagens lagstiftning förbjuder vissa ämnen som överhuvudtaget inte får användas vid tillverkning av nya produkter, till exempel asbest, CFC (freon) och PCB. Med rimligt god trygghet kan vi därför säga att sådana ämnen inte ingår i nytillverkade varor. Men bland alla tillåtna ämnen finns det både bevisat och starkt misstänkt miljöfarliga ämnen på marknaden. BASTA har som sin uppgift att bland dessa idag tillåtna ämnen gallra bort de allra värsta, men utan inbördes rangordning av de varor och ämnen som BASTA accepterar. Olika miljömärkningssystem går sedan steget vidare och lyfter fram de ”bästa i klassen”, och då genom bedömningar av varornas samlade miljöpåverkan under deras livscykel.
Nu går vi vidare
Alla synpunkter från remissvaren och från hearingmötet tas nu om hand av arbets¬grupperna. Efter sommaren kommer fler leverantörer att få testa kriterierna och genomgå provrevisioner. Samtidigt genomförs inledande utvärderingar av valideringssystemet, och utvecklingen av systemstödet kommer att påbörjas.
Mer information hittar du på BASTA:s egen hemsida
www.bastaonline.com