Byggrelaterade utbildningar

Civilingenjörsutbildningarna har varit tämligen oförändrade över tiden med några mer genomgripande förändringar under det senaste deciennet. Väg- och vattenbyggnads- och Lantmäteriprogrammen på KTH har exempelvis slagits ihop under det nya namnet Samhällsbyggnad. På vissa utbildningsorter har det uppstått nya utbildningar i gränszonen mellan civilingenjörs- och arkitektutbildning. Vidare har alla utbildningarna förlängts till fem år för att anpassas till den gemensamma europeiska ramen för utbildning på avacerad nivå inom högre utbildning.  

Under 1990-talet förändrades strukturen för tekniker- och ingenjörsutbildningarna. Den 4-åriga tekniska gymnasielinjen avvecklades och ingenjörsutbildningarna fördes över till högskolan. Till en början bibehölls gymnasiets profilering till viss del. I samband med gymnasiereformen 1993 lades den tekniska gymnasielinjen ned. Högskoleingenjörsutbildningarna omfattade till en början 80 poäng (två år), men förlängdes senare till 120 poäng (tre år). En av orsakerna till förlängningen var att den profilerade förberedande gymnasieutbildningen avvecklades. En annan var anpassningen till europeisk nivå. I de flesta länder i vår omvärld är ingenjörsutbildningarna oftast 3-åriga och på eftergymnasial nivå. Denna omfattning ingår precis som för civilingenjörsutbildningarna i den gemensamma europeiska ramen för högre utbildning på grundnivå. 

Avvecklingen av den 4-åriga tekniska linjen medförde att rekryteringen till NT-området minskade. Svårigheter uppstod exempelvis med att rekrytera till produktionsnära arbetsledande arbetsuppgifter. Den 4-åriga tekniska linjen hade här fyllt en viktig roll. Under senare delen av 1990-talet startades ett nytt Teknikprogram för att möta problematiken. Denna utbildning är dock 3-årig och skiljer sig väsentligt från föregångaren. Under 2010 pågår en utredning om ett nyinrättat fjärde år i gymnasieskolan. Det är dock ännu osäkert om det leder till en ny fyraårig teknisk utbildning.

Under 1990-talet startades också de eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningarna (KY) på försök och denna utbildningsform har numera permanentats och inordnats i Yrkeshögskolan. Utbildningstiden är vanligtvis två år, varav praktiktiden utgör en tredjedel. En av tankarna var att de yrkesinriktade gymnasieprogrammen skulle ges ett eftergymnasialt alternativ till högskolestudier. Men utbildningarna lockar också studerande med mer teoretisk inriktning från gymnasiet. För närvarande har några av utbildningarna en tydlig inriktning mot byggarbetsledning.

Även inom högskolan förekommer teknikerutbildningar. Utbildningarna har benämnts YTH -Yrkesteknisk högskola och senare Yrkeshögskola. Dessa utbildningar är ca två år och lämpar sig väl för att utbilda exempelvis arbetsledare och 1:a linjens chefer, men har också varit viktiga för rekryteringen av yrkeslärare till gymnasieskolan.

Yrkesarbetarutbildning sker numera huvudsakligen inom gymnasieskolans bygginriktade program. I viss utsträckning förekommer också traditionell lärlingsutbildning i företagen.

I tabell 1 nedan ges en sammanfattning av strukturförändringarna för ingenjörs- och teknikerutbildningarna.

Tabell 1: Strukturförändringar för byggrelaterade ingenjörs- och teknikerutbildningar under 1990-talet.

Nedanstående skiss visar i grova drag de byggrelaterade utbildningsvägarna.