Produktionsteknik

Pågående FoU-projekt

Avser projekt om metoder, tekniska hjälpmedel, maskiner, organisation och andra frågor som direkt eller indirekt berör förhållandena på byggarbetsplatsen.

(at) i e-postadresserna nedan ersätter @ för att minska risken för SPAM hos mottagarna.

De svenska byggregler som är på väg att fasas ut begränsas till att omfatta krav på byggnadsverk som har tagits i drift. I och med SS-EN 1991-1-6 införs alltså myndighetskrav på laster som de bärande konstruktionerna (även tillfälliga konstruktioner) ska klara även under byggskedet.

Eftersom det i Sverige är möjligt och tillåtet att tillämpa Eurokoderna redan idag, är det i praktiken möjligt att en svensk byggentreprenör redan i morgon kan råka ut för att behöva hantera SS-EN 1991-1-6 och de frågeställningar detta kan leda till. Ur byggentreprenörernas perspektiv kan det kommande införandet av SS-EN 1991-1-6 underlättas och eventuella negativa praktiska konsekvenser detta kan leda till förebyggas genom att man:

1. Utreder hur ansvarsfrågan kopplad till SS-EN 1991-1-6 förhåller sig till övrig svensk lagstiftning och myndighetskrav samt de kontraktsformer som normalt tillämpas (baserade på AB, ABT etcetera) på den svenska byggmarknaden.
2. Tar fram en handbok eller skrift riktad mot svenska byggentreprenörer som informerar om innehållet i SS-EN 1991-1-6 inklusive hänvisningar till andra Eurokoddelar, ger förslag på hur standardens principer och råd kan hanteras och vad en byggentreprenör bör tänka på i anbudsskedet, i samband med kontraktsskrivande och under byggskedet.

Idag finns det en bra metod att både minska ljuden men framför allt minimera det statiska arbetet genom att limma gips och andra skivmaterial. De limningsverktyg som finns idag fungerar men bör utvecklas av flera orsaker. Verktygen är inte ergonomiskt utformade, de ger en tröttande arbetsställning och verktyget kan även ge belastningsbesvär med tendens till överansträngning. Detta leder fram till en ergonomisk bedömning som säger att en annan typ av limningsverktyg bör tas fram.

Projektet genomförs delvis vid Designhögskolan, Umeå Universitet, som kan tillföra idéer inom design, utformning och arbetssätt.
 

Beskrivning: Byggtorkning är ett område som drar mycket energi och därmed kostnader och syftet med projektet är att få fram råd och regler genom beräkningar och praktiska tester som möjliggör en optimalare och bättre kontrollerad byggtorkningsprocess.

Beskrivning: Syftet är att, via insamling av data från pågående projekt och användning av simuleringsmetodik, undersöka var effektiviseringspotentialerna för produktion av platsbyggda betongstommar finns i nuläget.
Målen med projektet är att;

• sammanställa kunskap om nuläget beträffande produktion av platsbyggda betongstommar,
• påvisa aktiviteter med stor effektiviseringspotential,
• sprida framtagen kunskap till berörda aktörer.

Beskrivning: Projektet syftar till att bidra till kunskapsuppbyggnad och informationsspridning om möjligheter att automatisera byggproduktionen. Framförallt innebär det engagemang i IAARC så att organisationen utvecklas till att bli en naturlig samlingspunkt för utveckling inom området.

Beskrivning: Projektet syftar till att utveckla och komplettera kompendiet ”Bergbyggnadsteknik”, som fortfarande används i undervisningen på CTH. Kopiering har skett i flera omgångar för användning som referensmaterial av bergprojektörer och tunnelägare med flera. Genom att utveckla och komplettera kompendiet, främst vad avser produktionstekniken, erhålls en ”handbok” på svenska, som täcker in hela området bergbyggnad, det vill säga ingenjörsgeologin, bergmekaniken samt själva byggandet, produktionstekniken. En sådan handbok finns inte idag.

Projektet kommer att genomföras i tre olika delprojekt:

• Delprojekt 1, Val och utrustning av väderskydd
• Delprojekt 2, Användning av väderskydd
• Delprojekt 3, Väderskyddets ekonomiska nytta

Modeller som introduceras kommer att utvecklas ur ett finsk/svenskt perspektiv men blir möjliga att använda i andra länder i Europa. Projektrapporterna skrivs därför på engelska, men översätts till finska respektive svenska.

• Nedbrytning av sprutbetong och betong
• Korrosion hos stål i bergförstärkningar
• Utfällning i och igensättning av dräner
• Nedbrytning av injekteringsmaterial i bergsprickor

Ett annat syfte med projektet är att utveckla en robust och lättanvänd planeringsmodell för underhållsarbeten i tunnlar och bergrum, vilken bygger på LCC-tänkande. Detta sker genom forskningssamverkan med LTU. Målet är att genom att förlänga experimenten inom projektets ram säkrare kunna beskriva tidsförloppen och använda dessa som ingångsparametrar i LCC-analysen.
 

I denna fortsättning används några av de metoder som föreslogs i förstudien och tillämpas i några praktikfall. I projektet utvärderas hur produktiviteten påverkas, hur arbetsmiljön förbättras samt hur de störningar som påverkar kringboende och andra som uppehåller sig i byggnaden minskar. I samband med dessa praktikfall följs även dagens utveckling på maskinområdet för att vara säkra på att vi använder den senaste och bästa tekniken.

Målet är att få en nordisk samsyn inom området för att sedan kunna agera på europeisk nivå.
 

I projektet genomförs ett mätprogrammet som avser att mäta:

• byggnadens sättning (precisionsavvägning av ca 20 dubbar)
• var i lerlagren som sättningarna utbildas (mätning i 4 bälgslangar)
• portrycksförändringar i lerlagren (loggermätning av portryck på 5 nivåer)
• kraftfördelningen i pålarna (loggermätning på 8 nivåer i 2 pålar)

Målsättningen är att utarbeta praktiskt användbara rekommendationer och beräkningshjälpmedel för att erbjuda stöd i projekterings- och utförandefas samt vid materialval. Arbetet kommer att gå ut på att vidareutveckla en tidigare utvecklad beräkningsmodell för kombinationsarmerade tvärsnitt och verifiera denna.

Eftersom armeringshanteringen är kostsam, arbetskrävande och tung är det viktigt att effektivisera och rationalisera detta arbetsmoment. Ett långsiktigt mål med projektet är att det ska leda till ökad lönsamhet, minskade arbetsrelaterade skador genom reducerad och förenklad armeringshanteringen på byggarbetsplatsen. Ett ytterligare mål är att det även ska leda till minskat antal reklamationer p.g.a. oacceptabel sprickbildning som en följd av förbättrade sprickkontroll.