|
Skolan behöver yrkeslivets medverkan. Både i form av stöd och önskemål om innehåll. I allt för stor utsträckning har skolan lämnats åt sin egen utveckling och det yrkesliv som kommer efter hamnar alltmer i skymundan. Här har vi alla ett gemensamt ansvar. På BI kan vi bidra med att tillhandahålla bra information och att samla in generella synpunkter om vad utbildningarna bör omfatta.
Intresset för olika yrken i många fall grundläggs redan på grundskolenivå. Olika praktikaktiviteter i skolan är viktiga möjligheter att på sikt locka nya medarbetare. Ta exempelvis väl hand om Prao-eleverna!
På rekryteringswebben www.byggare.com finns länkar till de olika byggrelaterade utbildningar som beskrivs här nedan:
|
|
De utbildningar som ges inom Yrkeshögskolan är tänkta att ge ett vidareutbildningsalternativ utanför högskolan. Utbildningarna ska ha en grund i ett klart uttalat och tillfälligt behov av arbetskraft inom det aktuella området. De sker i nära samverkan med företag som tillhandahåller praktikplatser för de s.k. LIA-perioderna (Lärande I Arbete).
Utbildningarna inom Yrkeshögskolan är inte avsedda att permanentas utan behovet omprövas regelbundet. De ska kunna startas snabbt för att tillgodose ett akut behov av arbetskraft men också kunna läggas ned när behovet är fyllt.
Byggproduktionsledare - KY (Jönköping och Malmö)
Övriga bygginriktade utbildningar finns på Yrkeshögskolemyndighetens webb: http://www.yhmyndigheten.se/.
De aktuella utbildningarna hittar du under "Studerande" och därefter "Sök utbildning".
Sök exempelvis på "bygg".
|
|
Bygg- och anläggningsprogrammet består av yrkesutbildningar inom Trä, Betong, Mur, Golv, Anläggning, Maskinförare, Plåtslageri, Måleri och i viss utsträckning ett antal ytterligare yrken.
BYN, Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, är ett partssammansatt organ för att hantera yrkesutbildningsfrågorna. I styrelsen sitter representanter från BI, Byggnads, ME och SEKO. BYN:s uppgifter ansluter till det yrkesutbildningsavtal som slutits mellan parterna.
BI är också företrädda i gymnasieskolornas programråd genom företrädare för medlemsföretagen och/eller av BIs medarbetare. Gymnasieskolan är treårig och räcker inte till för att ge den erfarenhet som branschen anser är nödvändigt för olika yrken. Därför återstår enligt yrkesutbildningsavtalet en s.k. färdigutbildningstid ute i företaget.
Ett yrkesteoretiskt prov, YTP, infördes i den senaste förändringen av yrkesutbildningsavtalet som ett obligatorium för alla lärlingar anställda efter 1 juni 2006. Då provet inte fungerat som avsett utfärdade parterna en dispens från att klara ett YTP och tills vidare gäller att utbildningstiden ska kvalitetssäkras genom dokumentering av den arbetade tiden.
Läs mer på: BYN:s hemsida
|
|
Inom högskolan finns flera olika utbildningsnivåer som har anknytning till vår bransch.
Kortare tekniska högskoleutbildningar
Även inom högskolan finns ett antal kortare tekniskt inriktade utbildningar med liknande innehåll som de ovan beskrivna Yrkeshögskoleutbildningarna. Det finns bland annat ett antal arbetsledarinriktade utbildningar inom högskola/universitet.
Högskoleingenjör/kandidat
Högskoleingenjörsutbildningen är treårig och omfattar därmed minst 180 högskolepoäng (120 poäng enligt det tidigare poängsystemet). Utbildningar finns, med något skilda profiler, väl spridda i landet. Utbildningarna skiljer sig åt över landet och för att bedöma kompetensen hos en nyutexaminerad högskoleingenjör/kandidat rekommenderas en närmare studie av examensbeviset och de kurser som ingår där.
Civilingenjörsutbildning V, L och S
Den traditionella högskoleutbildningen till ”V-byggare” eller civilingenjör Väg och Vatten respektive Lantmätare finns på de tekniska högskolorna. På KTH har dessa utbildningar slagits samman och heter numera Samhällsbyggnad. Utbildningen omfattar 5 år eller 300 högskolepoäng.
De senaste åren har ett antal nya utbildningar startats med otraditionella inriktningar, exempelvis inriktningen civilingenjör Arkitektur vid Luleå Tekniska Universitet eller Samhällsteknik vid Mälardalens högskola. |