Yrkesarbetarutbildning med bygginriktning

Gymnasieskolan har tre byggrelaterade utbildningsprogram; Bygg-, Energi- och Elprogrammet. Anläggningsmaskinförare utbildas på vissa håll inom byggprogrammet och på andra håll inom fordonsprogrammet.

Vid sidan av gymnasieskolan finns så kallad traditionell lärlingsutbildning och arbetsmarknadsutbildning på uppdrag av länsarbetsnämnderna. Den traditionella lärlingsutbildningen innebär att lärlingen utbildas i ett företag under handledning av färdigutbildade yrkesarbetare. Den yrkesteoretiska delen av utbildningen läses på distans.

Byggprogrammet

I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet var antalet förstahandssökande väsentligt fler än antalet elevplatser. Den långa svacka som sedan drabbade byggbranschen under 1990-talet fick ungdomars intresse för byggutbildning att svalna. Antalet förstahandssökande nådde bottennivån – ca 1500 – läsåret 1998/99. Därefter har byggprogrammet stadigt ökat i popularitet och antalet förstahandssökande steg från 1513 till 8729 mellan 1998 och 2008. I takt med det ökade intresset utökades elevplatserna och uppgick till 6181 under läsåret 2008/09.

Diagram 1: Gymnasieskolans Byggprogram – Elevplatser, förstahandssökande samt elever vid höstterminens slut i åk 1. 1985/86 - 2008/09.

Källa: BYN

Andelen elever i årskurs 1 som inte avslutar gymnasieutbildningen har minskat avsevärt sedan 1994-1995 då 27 respektive 38 procent hoppade av utbildningen innan årskurs 3 avslutats. Efter 1995 har en större andel fullföljt gymnasieutbildningen och bland elever som började sin utbildning 2002 var 97 procent kvar i utbildning (årskurs 3) två år senare. Detta torde vara en följd av förbättrad konjunktur och därmed större utsikter att få arbete i byggindustrin.

Träarbetarutbildningen lockar flest elever på byggprogrammet. Av eleverna i årskurs 3 år 2008 hade 2950 (64 %) valt denna inriktning.

Elprogrammet

Elprogrammet utbildar även för helt andra branscher än bygg. Inriktningen elteknik, där de blivande installationselektrikerna utbildas, har dock hela tiden haft en god tillströmning av elever. 2006 hade mer än 50 procent av eleverna i årskurs 3 valt denna inriktning. Programmet har sedan början av 1990-talet lockat 4000-4500 elever per år, vilket motsvarar 4-5 procent av en årskull. Intresset för olika inriktningar har varierat mellan olika år. Elektronik och datorteknik var populärt under ”IT-boomen”.

Tabell 1:  Elever på gymnasieskolans elprogram (ht årskurs 3) 2006 - 2008

Källa: Skolverket

Energiprogrammet

Inom energiprogrammet finns det möjlighet att välja inriktning mot drift- och underhållsteknik, sjöfartsteknik samt VVS- och kylteknik. För byggindustrins del är det VVS- och kylteknik som är den intressanta. Mellan 2006 och 2008 ökade antalet i årskurs 3 från 684 till 748 och antalet som valt inriktning mot VVS- och kylteknik ökade från 569 till 669.

Tabell 2: Elever på gymnasieskolans energiprogram (ht årskurs 3) 2006-2008

Källa: Skolverket

Distansutbildning/traditionell lärlingsutbildning

BYGG
Den traditionella lärlingsutbildningen utgör ett viktigt komplement till gymnasiet. Utbildningen är upplagd med en praktisk del som innebär att lärlingen lär ”genom att göra” under handledning av färdigutbildade yrkesarbetare. Den teoretiska delen av utbildningen läses som en traditionell distansutbildning med svarsbrev. Byggnadsindustrins yrkesnämnd (BYN) tillhandahåller distansutbildning efter beställning av företaget.

I mitten av 1990-talet var distansutbildningen marginell, men började sedan öka kraftigt och antalet som påbörjade utbildning uppgick till 365 år 2000. Uppgången fortsatte och 2007 var det 1128 som påbörjade distansutbildning. År 2008 minskade antalet till 968.

Tabell 3: Distansutbildning – Antal anställda företagslärlingar 1996 - 2008. Fördelning efter yrkesinriktning.

Källa: BYN och PLR

VVS
Även inom VVS-branschen är distans-/traditionell lärlingsutbildning ett komplement till gymnasieutbildningen (energiprogrammet). Företaget beställer utbildning efter samråd med den lokala yrkeskommittén.

Tabell 4: Distansutbildning. Antal anställda företagslärlingar 1999-2003. Fördelning efter yrkesinriktning.

Källa: VVS Företagen

Elinstallation
Distans-/traditionell lärlingsutbildning förekommer inte inom elbranschen.

Vuxenutbildning

Fram till mitten av 1990-talet genomfördes vuxenutbildningen som en arbetsmarknadsutbildning (AMU). Numera bedrivs den nästan uteslutande av privata utbildningsgivare, som förbinder sig att utbilda enligt målbeskrivningar fastställda av Byggnadsindustrins Yrkesnämnd (BYN). Utbildningarna kommer till stånd dels genom insatser från länsarbetsnämnderna dels genom privata företags initiativ.

Grundutbildning – Bygg och plåt
Under slutet av 1990-talet bedrevs vuxenutbildning på byggområdet framför allt som fortbildningsverksamhet. Med en förbättrad byggkonjunktur kom grundutbildningen åter igång år 2000 då drygt 200 påbörjade grundutbildning. År 2006 hade antalet gått upp till över 800. Bristen på yrkesarbetare i vissa delar av landet är den troliga orsaken till att allt fler utbildas.

Källa: BYN och PLR

Kompetensprov – Bygg
Kompetensprov kan avläggas av en person som har väldokumenterad erfarenhet och som uppfyller erforderligt antal timmar för yrkesbevis. Mellan 2005 och 2006 ökade antalet avlagda kompetensprov från 301 till 637. Den kraftiga ökningen beror på att ett nytt yrkesutbildningsavtal infördes den 1 juni 2006 vilket medförde ändrade förutsättningar för kompetensproven.

Tabell 6: Genomförda kompetensprov (ordinarie och omprov) 2001-2006.

Källa: BYN

Grundutbildning – Anläggningsmaskinförare
Maskinförarutbildningen består till övervägande del av utbildning på jordförflyttande maskiner och till en mindre del på kranar.

Antalet som genomgått grundutbildning har varierat kraftigt under den senaste 20-årsperioden. Toppåren 1991 och 1992 var det 1800-1900 personer och bottenåret 1997 inte mer än ca 250 personers som utbildades.

Diagram 4: Vuxenutbildning – Grundutbildning till maskinförare 1988-2006.

Källa: BYN

Grundutbildning – Elinstallation
Vuxenutbildning i elinstallationsbranschen bedrivs till största delen av Lernia. Yrkesnämnden (ECY) och Lernia har ett samarbetsavtal som innebär att vuxenutbildningen ska genomföras enligt branschens krav. Utbildningen är i stort sett identisk med gymnasieutbildningen, men på senare år har inslag av validering tillkommit.